Cinema Design – ”Vi ska helst inte märkas”

• En biografmaskinist är ju som bäst när han inte märks och det är lite samma sak för oss, vi ska helst inte märkas.

Lillebjörn Gyllfeldt är VD för Cinema Design In Sweden AB, ett av de fåtal företag som arbetar med att underhålla, renovera och bygga Sveriges biografer. För allmänheten är de okända, men inom branschen vet alla vilka de är. Vare sig det gäller digitalbio, analog 35 mm-film, ljudsystem, filmdukar eller biografstolar står Cinema Design till tjänst.

• Vi försöker vara allt ifrån att sälja en projektorlampa eller en HDMI-sladd till nybyggnation, säger Lillebjörn. Att vi gör allt från ax till limpa för ett projekt.

Nybyggnationer av biografer sker emellertid inte så ofta i Sverige och renoveringar av salonger händer bara några gånger per år. Största delen av deras verksamhet består därför av försäljning; att sälja utrustning, installera den och med tiden komma tillbaka och underhålla den. Vanligt är även att Cinema Design kallas in för att hjälpa till med projektering och konsultation.

• Det finns de som hör av sig till oss som bara ska måla om och vill veta om de behöver tänka på något.

Cinema Design startades 2016 av Ulf Qvicklund efter att ha jobbat över 30 år på Videvox, ett av Sveriges äldsta biograftekniska leverantörer. När Ulf ett par år senare valde att gå vidare ville han låta teknikerna på Cinema Design få köpa loss företaget och fortsätta. Lillebjörn, som en gång i tiden jobbat med Ulf på Videvox och nu var teknisk chef på Filmstaden, fick frågan om han ville bli ny ledare för företaget. För att få ihop finansieringen hoppade ägarduon som drev Centrumbiografen i Ronneby och Bio Metropol i Karlshamn ombord som investerare. Det är nu sex år sedan.

Eldsjälarna är den stora belöningen

Lillebjörn sitter i sitt hemmakontor i Malmö när vi pratas vid, men företagets tekniker bor alla i Stockholm. Det är mer praktiskt i och med att hela Sverige är deras marknad. Kundbasen består av alla Sveriges biografer, utom Filmstaden och Svenska Bio som har sin egen personal. Cinema Designs trumfkort, enligt Lillebjörn, är företagets tekniker och den nära och långa relation de har till biografägarna runtom i landet.

• Belöningen för en stor del av det vi håller på med är alla dessa eldsjälar. Inte minst de som ställer krav på oss när vi kommer och vill ha det på ett visst sätt, en sådan riktig petig jävel. Att göra den personen nöjd, det är skithäftigt.

Pandemin gjorde tyvärr att många av de äldre eldsjälarna, som ofta jobbade ideellt, passade på att gå i pension. För Cinema Design blev pandemin inte den kris de först trodde när restriktionerna började komma våren 2020. Flera biografer passade nämligen på att renovera sina salonger när de tvingades ha stängt och kommuner med sina kulturbudgetar behövde fortfarande spendera sina pengar innan årets slut. Kris blev det istället två år senare när världen drabbades av komponentbrist.

• När det inte fanns halvledare, säger Lillebjörn. Det var ett större problem för oss, för vi fick inga projektorer. Det var över ett halvår då vare sig Christie eller Barco kunde leverera en enda projektor åt oss.

Just projektorerna är något som det finns en oro för. År 2011 inleddes den stora digitaliseringen av biograf-Sverige. Under en tvåårsperiod bytte nästan alla biografer till digitala projektorer och många av dem börjar sjunga på sista versen.

• Vi ser redan nu att projektorer börjar bete sig illa, konstiga fel dyker upp. Det är den största utmaningen för oss: att få biograferna att förstå att de måste fortsätta investera i sin biograf och ha en långsiktig plan för att byta ut projektorn. För om projektorn går sönder så finns det ju inget alternativ. De har ingen bio längre och måste stänga.

Att välja rätt teknik för rätt salong

Återkommande under vårt samtal är de svenska biografernas brist på pengar. Pandemin blev en stor smäll för biografbranschen över världen, men särskilt för Sverige som ännu inte lyckats få tillbaka publiken till salongerna.

• Storbritannien har i princip återhämtat sig till 2019 års siffror när det kommer till pengar in i branschen, säger Lillebjörn, medan Sverige ligger långt efter.

Sedan digitaliseringen av biograferna har därför inte mycket hänt utvecklingsmässigt rent tekniskt i Sverige. Förändringen var så dyr för många av de mindre biograferna och pandemin hjälpte inte direkt med ekonomin. Andra är bara mer försiktiga med att investera och väntar gärna tills det absolut behövs.

• Tittar man exempelvis på ljudsystemet Dolby Atmos, med flyttbart ljud i rummet, så är antalet Atmos-salonger i Sverige ganska lågt om man jämför med Norge, där siffran är bland de högsta i världen. Tekniskt sett är man väldigt konservativ i Sverige. Man hoppar gärna inte på det senaste och nyaste, för det har man helt enkelt inte råd med.

Därför handlar mycket av Cinema Designs jobb om att hitta den bästa lösningen inom ramen för biografernas budget.

• På ett litet Folkets Hus är det mycket bättre att du har en knivskarp bild i 2K och en 7.1 ljudanläggning samt en duk som är vit och inte fläckig än att du har 4K och ett Dolby Atmos-system med massa finesser som kunden inte behöver.

Viktigast är att biograferna följer specifikationerna och standarderna som krävs för att driva en kommersiell biograf som kan visa de senaste filmerna.

Standarderna som styr världens biografer

• Med hemmabio får du göra i princip vad du vill, men på bio finns det väldigt tydliga krav när det gäller bilden. Du måste ha en projektor som Hollywood har godkänt. Du kan till exempel inte köpa en Panasonic-projektor och sätta in den på en bio för det går inte att köra biofilm på den. Det är DCI, en branschorganisation som tillhör studiorna, som har satt upp ett regelverk.

DCI står för Digital Cinema Initiatives och är en internationell standard som bestämmer hur digital bio ska fungera. Det är ett regelverk för hur filmer ska lagras, skickas, krypteras och visas, så att en biograf i Sverige kan visa samma film med samma bild- och ljudkvalitet som en biograf i USA eller Japan.

• Har man ingen DCI-godkänd projektor som kan spela krypterad DCP, då är det ju ingen bio, enligt Hollywood. Hollywood vill ha kontroll på sitt material och DCI har blivit standarden för hela världen.

DCP (Digital Cinema Package) är en del av DCI-standarden och är det digitala filpaket som biografer använder för att visa filmer. Det innehåller film, ljudspår och metadata i krypterat format, så att uppspelningen alltid håller rätt kvalitet och säkerhet. Utöver DCI ser Cinema Design även till att biograferna håller sig efter standarderna som är satta av SMTPE (Society of Motion Picture and Television Engineers), en organisation som sätter tekniska regler för film, TV och bio – till exempel hur många bilder per sekund som ska visas, hur färger och ljud lagras, och hur filerna ska vara uppbyggda. SMPTE är de som ser till att all teknik “pratar samma språk” så att filmer fungerar på alla biografer och system.

• Det finns ingen polis som åker ut och kontrollerar att det blir enligt de standarder som är i branschen men det händer lite då och då att människor från filmbolagen är ute och tycker till.

Försäljning må vara den största delen av Cinema Designs verksamhet men ett av deras kommande uppdrag är faktiskt en nybyggnation, men inte i Sverige utan i Bolivia.

Bio på 4 300 meters höjd

• Vår huvudtekniker Tia (Mattias Marklund) har ett hus i Bolivia, där hans fru kommer ifrån, utanför en stad som heter Cochabamba, berättar Lillebjörn. Ett år var det en bio där som hade jätteproblem. Projektorn fungerade inte och det var precis innan en stor filmpremiär.

Alla lokala tekniker var upptagna så i panik vände sig biografägaren till Internet för hjälp.

• Det finns ett amerikanskt forum som heter Film-Tech som är för teknisk biografpersonal över hela världen. Den här stackars bolivianen skriver där vid midnatt och frågar om någon kan hjälpa honom över Skype. Teknikerna på Cinema Design hemma i Sverige ser foruminlägget och messar Tia. ”Är det inte där du är?” ”Ja, det är ju bion i byn”, svarar Tia. Morgonen efter så står en norrlänning med blå ögon och blont hår, och knackar på killens maskinrum och frågar ”Behövde du hjälp?” på knagglig spanska.

Tia fixade projektorn. Året efter kom han tillbaka med fler verktyg för att fixa tekniken på riktigt.

• De trodde inte sina öron hur bra deras gamla grejer kunde låta. När ägarna sedan skulle bygga en ny bio så tänkte de, nog på skoj först, att varför inte be om en offert från Cinema Design på andra sidan jorden också. Det visade sig att vi var billigast. Så då köpte de hela teknikriggen av Cinema Design – en åtta salongers bio i Cochabamba.

Efter det har ryktet spridit sig i Bolivia.

• Vi har en bio på gång som ska byggas med nio salonger i El Alto, där flygplatsen ligger utanför La Paz – längst upp på en bergstopp, på 4 300 meters höjd. Där ska vi göra en bio åt dem.

Även om projekten i Bolivia sticker ut finns det också uppdrag på hemmaplan som Lillebjörn är särskilt stolt över. Ett av dem är när Cinema Design anlitades av sina egna delägare i Karlshamn.

• Vi byggde deras nya bio (Centrumbiografen i Karlshamn) på piren i slutet av förra året, säger Lillebjörn. De satsade teknikmässigt på det bästa av det bästa. Det är inte ofta vi får någon som tänker sig att de ska investera jättemycket. Det blev väldigt, väldigt bra. Teknikmässigt är deras bio det värsta i Sverige skulle jag säga.

För Lillebjörn och Cinema Design handlar det i slutändan alltid om samma sak – att ge biobesökarna bästa möjliga upplevelse, oavsett om det är i Karlshamn, Arvidsjaur eller på 4 300 meters höjd i Bolivia.