Biografböcker

Ska vi gå på bio? Om Borgholms-Biografen och dess filmer
Kjell Gerdin
Den 23 april 1920 öppnade Einar Andersson sin nybyggda Borgholms Biografen, den första som anlagts på landsbygden. Vid den här tiden fanns det 100-tals salonger som visade film i Sverige, men de låg alla i större städer. Vår närmsta ”storstad”, Kalmar, hade redan två biografer igång. Men Einar hade börjat visa film redan 1917 i Borgholms Godtemparsal och han fortsatte att glädja sin publik med filmföreställningar ända fram till sin död 1973 då han fyllde 90 år. Totalt visade han 3424 olika fimer under 10876 kvällar.
Den här boken vill försöka beskriva denna enastående insats Einar Andersson och hans biograf gjort för kulturen på vår lilla ö, som på den tiden var ganska isolerad från resten av Sverige.
Utgiven 2019 av Ölandsbladet
ISBN: 9789151924106

Från Lada till Salong – en guide till Gotlands biografer
Annika Marusarz, Anna Eriksson, Barbro Tryberg Boberg
Gotland kan med sina unika bygdebiografer stoltsera med att, räknat per invånare, vara en av Sveriges biograftätaste regioner. Som mest fanns här trettiosju platser som visade film och dessutom sex biotält. I dag har Gotland tolv biografer. De ligger utspridda från Fårö i norr till Burgsvik i söder. Alla har de sin alldeles egen speciella charm. Här berättar vi deras historia från starten i filmens barndom och fram till i dag.
Utgiven 2018 av Formverket, Stockholm
ISBN: 9789163972584

Från Olympia till Filmstaden : Gävles biografer under 100 år 1905-2005
Erik Modin, Jan G Ljungström
Den 1 april 1897 visades för första gången film i Gävle. Den historiska händelsen ägde rum i Arbetareföreningens lokal på Nygatan, knappt ett år efter den första filmvisningen i Sverige 1896. På hösten 1905 invigdes så Gävles första permanenta bio, Olympia, som kom att drivas av en av Sveriges filmpionärer, Erik Hammar.
Utgiven 2010 av Kultur & Fritid Gävle
ISBN: 9789197692281

Bio i Malmö – Malmös biografer genom tiderna
Uffe Stauslund
Malmöbiografernas historia i en nostalgifylld bok. Historiskt har Malmö haft en särskild position som biostad. Första gången film visades i Sverige var det i Malmö, och några år senare öppnades den första fasta biografen i Malmö. Under 1950-talet hade Malmö ett tjugotal biografer med en tydlig koncentration kring den korta Södergatan. Biograferna i Malmö var ofta av hög teknisk standard och av stort arkitektonisk intresse. Uffe Stauslund skriver om dem alla.
111 sidor
Utgiven 2001 av Corona Förlag, Malmö
ISBN: 91-564-0901-x

Svenska biografer
Kjell Furberg
Detta pionjärverk presenterar ett hundratal biografer från Saga i Kalmar invigd 1906 till Filmstaden i Malmö byggd 1998. Sedan televisionens ankomst i slutet av 50-talet har många biografer lagts ned eller rivits. Några av de äldre singelbiograferna är fortfarande hotade och därför är Kjell Furbergs dokumentation särskilt angelägen.
Utgiven i december 2000 av Bokförlaget Prisma, Stockholm
ISBN: 91-518-3665-3

Filmen i Lund – Biograferna – filmerna – publiken
Lars Åhlander
160 sidor
Utgiven 2000 av Föreningen Gamla Lund, Lund
ISSN: 1401-8063

En appell – E.G. Asplund, Skandiabiografen, Stockholm 1923
E.G. Asplund, K. Furberg, R. Gray, E. Harwood, P. Kallstenius, G. Löfdahl, R. Moneo, J. Mårtelius, A. Sirén, G. Stamp, A.-L. Wibom & K. Winter
24 sidor
Utgiven 2000 av Vänföreningen Asplund – Skandia, Stockholm

Filmvägen till biogatan
Alf Rune
Biografhistoria från Örebro med omnejd
101 sidor
Utgiven 1998 av Nerikes Allehanda, Örebro
ISBN: 91-86878-17-4

Uppsalas biografer – Filmer, biografer och övrig nöjeshistoria 1897-1997
Anders Leidstedt
498 sidor
Utgiven 1997 av Stig Jonassons förlag, Uppsala
ISBN: 91-630-5777-8

Trelleborgs biografer – Deras historia och program
Karleric Liliedahl
Denna bok tillägnas de entusiaster utan vilka Trelleborg inte haft någon biograf.
205 sidor
Utgiven 1997 av Förlagshuset Swedala
ISBN: 918568436-8

Nu är han kommen! Kinematografen – Film och biografer på Österlen 1897-1997
Arne Bengtsson, Susan Bolgar, Magnus Metz, Eva Norling och Bo Risheden
100 år av skratt och gråt, spänning och romantik – 100 år av film och biografer på Österlen.
Utgiven 1996 av Simrishamns kommuns kulturnämnd och Simrishamns Filmstudio
ISBN: 91-630-5013-7

Leve Draken! stolköparnas bekännelser
Kjell Furberg
En vänbok till biografen Draken i Göteborg
Utgiven 1995 av Filmkonst – Göteborg Film Festival
ISBN: 91-88-282-449

Stockholms alla biografer
Kurt Berglund
Biografkännaren K.B. presenterar här en heltäckande katalog över Stockholms alla biografer. Han skildrar alla de 200 biografernas öden från första filmvisningen på Stockholmsutställningen 1897 till omniteatern Cosmonovas öppnande 1992. Med fylliga överblickar av filmens utveckling och biografernas upp- och nedgång blir boken en kulturhistorisk exposé över en konstform som lockat många åskådare.
Utgiven 1993 av Svenska Turistföreningen
ISBN: 91-7156-113-7

Biografen – The Picture Palace in Sweden
Kjell Furberg
År 1989 gjorde Kjell Furberg utställningen och katalogen/”Biografen – The Picture Palace in Sweden” på Arkitekturmuseet i Stockholm.
Utgiven 1989 av Arkitekturmuseet, Stockholm
ISBN: 91-85460-26-5

Sensationer från en bakgård – Frans Lundberg som biografägare och filmproducent i Malmö och Köpenhamn
Jan Olsson
Utgiven 1988 av Symposion Bokförlag, Stockholm/Lund
ISBN: 91-7868-093-X

Bio i Arvika – En historisk överblick 1897-1986
Lars Lindström
Utgiven 1986 av Bröderna Lindström, Arvika
ISBN: 91-7810-708-3

Kvartersbion. Filmen kom till Stockholm – kvarterskinematograf och biograftempel
Hans Eklund & Lars Lindström
Utgiven 1979 av Stockholms Stadsmuseum
ISBN: 91-85238-13-9

Skånska Kinematografen – En bok om film i Skåne och skånska filmare
Lars Lindström, Johan Bergengren, Jan Richter och Jan Aghed
178 sidor
Utgiven 1977 av Sydsvenska Dagbladet, Malmö

Metropol i Tyringe
Lars Åhlander
Utgiven 1977 av Institutet för dramaforskning, Lunds Universitet